Feministisk politisk teori om demokrati – en historisk kontext 8. 1.4 .2 politikens innehåll till favör för kvinnor och frågan om jämlikhet. Fokus blir då Åse, Cecilia (första utgåva 1996, senast 2012) P
en introduktion till feministisk politisk teori. av Maria Wendt Höjer Cecilia Åse ( Bok) 1999, Svenska, För vuxna. Ämne: Feminism, Kvinnor och politik, Fler ämnen. Genusfrågor.
En introduktion till feministisk politisk teori. Lund: Academia. Adacta. av C Sundbom · 2013 · Citerat av 3 — (2007) Politikens paradoxer? En introduktion till feministisk politisk teori.
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 1 issn 2002-3383 Introduktion under de senaste årtiondena har feminism som politisk ideologi gjort entré i svensk politik. En introduktion till feministisk politisk teori. Lund: Academia Adacta. Wright, Erik Olin (2012) ”Att förstå klass”, Fronesis, 40-41: 50-63. Öberg, Lisa (2015) ”Seminarium – en uppfinning med historia” i Jons, Lotta (red) Seminariet i högre utbildning: Erfarenheter och reflektioner.
The content shown may differ from the edition of this book sold on Wendt-Höjer M och Åse C, Politikens Paradoxer –en introduktion till feministisk politisk teori, (1996), Academia Adacta, Stockholm Westberg Hanna, Könsmärkta jobb, (1998) Metall, Stockholm Vardagliga, till synes ointressanta politiska händelser, sätts in i en bred könspolitisk tolkningsram och kvinnors organiserade krav kopplas till politisk teori.
Wendt, Maria, Åse, Cecilia (1996). Politikens paradoxer : en introduktion till feministisk politisk teori. Bjärred: Academia adacta 1. uppl. (82 s) Kapitel i bok Enloe, Cynthia H. (2014). Bananas, beaches and bases : making feminist sense of international politics Berkeley, CA: University of California Press 2nd ed., completely revised and
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 1 issn 2002-3383 Introduktion under de senaste årtiondena har feminism som politisk ideologi gjort entré i svensk politik. En introduktion till feministisk politisk teori. Lund: Academia Adacta.
Wendt Höjer, Maria, Åse, Cecilia (2001). Politikens paradoxer: en introduktion till feministisk politisk teori. Enskede: TPB Övrigt Artiklar och kompendier, Tillhandahålls elektroniskt eller i pappersformat Referensmaterial Möller, Tommy (2017). Svensk politisk historia: strid och samverkan under tvåhundra år. Johanneshov: MTM
av Maria Wendt Höjer Cecilia Åse ( Bok) 1999, Svenska, För vuxna. Ämne: Feminism, Kvinnor och politik, Fler ämnen. Genusfrågor. Om politisk teori set fra en feministisk synsvinkel. Check out the new look and enjoy easier access to your favorite features European Institute for Gender Equality.
45-47 för djupare diskussion. 2 Regeringens hemsida, www.regeringen.se
Släkten räknades på mödernet, männen flyttade till en grupp vars kärna utgjordes av mödrar och systrar och kunde gå över till andra grupper efter behag.
Rehabsamtal mall
Front Cover. Maria Wendt Höjer. Academia Adacta, 1996 - Feminist theory - 77 pages.
Wendt Höjer, Maria & Åse, Cecilia (1999), Politikens paradoxer.
Demtech
Maria Wendt Höjer och Cecilia Åse skriver, i Politikens Paradoxer – En introduktion till feministisk politisk teori, att: Feministisk politisk teori relaterar alltid denna politikens paradox: Samtidigt som kvinnor har mindre makt just på grund av sitt kön, erkänns inte
Liber, 2000.
Wendt Höjer, Maria. (1996) Politikens Paradoxer: en introduktion till feministisk politisk teori Academia Adacta Wolf, Naomi. (1996) Skönhetsmyten, Natur och kultur. Från Röda Rummet 1/2003
Feminismen står bakom många av de mest radikala och spännande bidragen till politisk teori under de senaste decennierna. Feminismen Politikens paradoxer: en introduktion till feministisk politisk teori. Front Cover. Maria Wendt Höjer.
Inflytelserika och kontrasterande teorier om bl.a. demokrati, frihet, rättvisa, makt, den politiska betydelsen av kön, - Maria Wendt Höjer & Cecilia Åse (2007), Politikens paradoxer – en introduktion till feministisk politisk teori, Academia Adacta: Bjärred. ISBN10: 9197320056 Makten att se är en analys av hur kropp och kvinnlighet kommer till uttryck i ett källmaterial från det svenska polisväsendet. Utgångspunkt är att relationen mellan kvinnor och män kan förstås som en förkroppsligad maktordning. Utifrån detta diskuteras frågor om kön och politisk ordning, om manlighet och våld och om seende och sexualisering.